Inget är längre heligt.

Har tänkt lite till och från, och kom fram till att numera är inget heligt.

Och det är ok.

Julen i år kommer vara helt fucked up, jag kommer hänga på min syrras pub i London medans hon jobbar, och resterande spillrorna av min familj kommer "fira" hos en annan familj. What ever happened to vår heliga idealistiska family-get-together-christmas? Life, that's what. Livet och insikten. Så nu blire så. Och det är faktiskt helt ok. Jag känner mig mer eller mindre glad, har inte varit taggad på jul så att hänga i London med my dear sista är verkligen en happy grej!!

Såattee hörni... nej, inte ens julen är helig längre, fuck gamla regler om hur allt ska vara!

Ja hörni.. såhär kommer kanske min julafton se ut?

Ibland när jag åker buss tänker jag deep deep thoughts...

Utanför mitt fönster kan man se snö...

Snö och julbelysning är verkligen det som skapar julstämning. Och good food och att hänga med dom man mest av allt vill vara med är det som är poängen med jul.

Hur svårt kan det va?

(och så juliga låtar från 40-50talet, såklart, det är ju halva grejen...!)

Orange leaves.

Det här är min skola

This is me.

Det här är en väldigt fin behållare för sopor.

Det här är två av mina skarpa klasskamrater.

Ni undrar säkert alla hur det gick med tentan...;P Det vet jag inte!

Men jag vet att jag lämnade in den. I tid dessutom! Jag och Elin satt uppe hela natten och skrev. På riktigt! Vi började skriva på varsitt håll omkring 21 och hjälpte varandra genom att skypa var tjugonde minut, och sen möttes vi upp på Kino kl 07.00 och skrev klart till kl 11. Mer hardcore än så blir det inte!

Livsstandard.

Livsåskådning har väl aldrig riktigt var it något jag känner att jag har. Jag har mina principer, mina standards, and that’s it.

Men i samtal med andra kommer man på att man tänker olika, och att fan, jag har visst en egen livsåskådning.

GOTTA LIVE LIKE YOU’RE DYING!

Det är det jag kör på. Jag riskerar hellre min trygghet och någorlunda nöjda tillvaro för att uppnå mina drömmar än att stanna kvar i säkerheten för ifall ifall jag skulle misslyckas. ”Du misslyckas inte om du inte har ansträngt dig” sa en gång en tjej, men är det verkligen värt att leva ett halvtaskigt liv för att slippa anstränga sig?? I threw myself out there, got burned and broken down and it took 6 bloody months to pull me back together into something again. Now I know a little bit better what not to do. I’m never feeling that bad again. There is so much happiness out there, it’s not ok to be unhappy. I’m unhappy right now, and that scares me, but I’m not near as unhappy as I was a year ago, and now I’m fighting for my life. I need to do what I’m doing right now, or I’ll regret it forever.

I just now realised that that’s what my life is about. That’s what separates me from you. Or does it?

How are YOU living YOUR life?

I might not be happy but I sure as hell ain’t giving up my dreams, are you?

I am a Fighter. In every sense of the word.

Viktigt att förstå (för mig i alla fall – och det jag skriver på denna blogg är först och främst för mig) är att när jag kom tillbaka, liten och nedbruten efter ett första försök till någonting, ville jag inget stort. Jag sa att jag kunde nöja mig med ett kasst jobb på Ica eller vad fan du vill så länge jag aldrig aldrig aldrig igen behövde vara ensam och oälskad igen. Det sa jag till min lillasyster. Och jag kände verkligen så. Vissa dagar (många dagar) känner jag fortfarande så. Men fortfarande agerar jag annorlunda. Jag ger inte up! Inte riktigt än. Trots att jag är rädd och ärrad och väldigt liten innerst inne kastar jag mig ut i leken gång på gång och tänker att jag inte kan ge upp riktigt än.

Livet har för mycket potential för att bara sitta hemma och glo.

The one who falls and gets up is so much stronger than the one who never fell.
- N.Horoit

Gotlandsbesök!

Jag borde skriva på min tenta så jag passar på att lägga upp lite bilder från veckan som gått...

Ehum.

Har haft jättemycket gotlandsbesök, märkligt att alla kommer på en gång!

Men himla trevligt. Ni är väldigt fina personer.

Maya kom hit med sin teater, "Annabelle - i kärlekens ljus och mörker"

Jag fick komma backstage! Hon spelar cello och var väldigt väldigt duktig. Som alltid!

Efter Mayas föreställning gick vi och ÅT. Mat är bland det bästa här i livet!

Många omvägar och snirklingar blev det, vi hade så mycket att prata om och ville inte åka hem..

Vi åt glass, gick på en brittisk pub och hängde till sist på det enda öppna stället - ett 24/7 café, under denna långa kväll. Mycket mycket prat. Tänk vilka visdomar vi människor kan bära på...

Under kvällens gång gick vi förbi den här häftiga skapelsen två gånger!

Tidigare i veckan kom Jorunn med tillhörande tvilling!

Dom ska segla över Atlanten, så förbannat coolt.

Om två månader kommer vi finna dessa babes på en karibisk strand

raggandes på heta karibiska surfers..... Avundsjuk? JA!

NO CONTROL!

Aaaghh!!!

Hjälp!

Nu är det alldeles för mycket på en gång, och jag fattar ingenting!

Det är fan omöjligt att värja sig mot ångest, förvirring, nedstämdhet - jag blir FÖRBANNAD!

Hela livet plus t-t-t-tenta, det är fan inte okej, inte just nu!

Crap i helvetet.

Idag är det Halloween. På Drottninggatan firar dom det på ett effektfullt sätt. Pluspoäng för NK.

Kedjor i lampan... jävligt ballt får jag säga!

Schysst helg..

Det har varit en riktigt bra helg.

För det första var det ”klassfest” och för det andra kom älskade Elsa hit!

Klassfesten var uppe i norr och var fashionabelt sen (30-45 min) men det gjorde ju inget. ”alla är ju alltid sena på fester” som jag själv så vist har sagt. Jag hade med mig ballonger och vi inledde med att blåsa upp dom och dekorera. När ”klassen” dök upp var dom tre personer och vi lekte charader. Sen drog vi till Gretas och skaka inte så mycket rumpa som huvud. Aj stackars nacken… Elsa joinade oss på Gretas och var som vanligt elegant och mycket dansant! Lady Gaga in our hearts…

Sen var det regnigt, och jag missade min sista spårvagn hem. Men som tur var bodde ju turkiska studenten som också tänkt fel med hemresan åt samma håll, så vi sällskapade den ca 35 min långa promenaden kl 5 på morgonen. Härligt..

Nästa dag var det inte kul att hoppa upp ur sängen, men det var värt för jag skulle träffa Elsa, igen! Vi åkte och kollade på ett rum jag kanske skulle hyra, sen åt vi lunch/frukost på ett mysigt men mörkt café. Elsa är så vis, skulle kunna prata med henne hur länge som helst. Och det gjorde jag. Vi tog en paus på eftermiddagen eftersom vi båda hade annat att göra, sen sågs vi igen kl 19, gick på pub och åt riktig rejäl pubmiddag och sen kunde vi helt enkelt inte skiljas åt utan att ha klämt ur sista droppen så vi gick upp längs samma gata och tog en drink/latte. Väldigt glamouröst av oss. Vi pratade om allt intressant och viktigt och ja, det var verkligen en underbar kväll. Blev så glad och inspirerad och en aningens visare.

Men nu var det tillbaks till verkligheten igen. Har fått vår nya hemtenta. Till om en vecka. Kul.

Elsa likes a real pint!

Jag ÄLSKAR bra reklam. Det är såna här skyltar som ger mig tro på mänskligheten. Festligt!

Glammigt på Publik, eleganta Elsa tog en riktig god drink.

Upptäckte att den schnygga discokulan reflekterades i fönstret där vi satt och betygsatte alla heta indiekillar som skyndade förbi. En utav dom stackars utstirrade vinkade till oss, sånt gillar jag!

Logiskt?

Alltså ibland, eller oftast, eller faktiskt nästan JÄMT är jag trött.

Liksom verkligen inte ett dugg pigg. Det är bara precis så att jag orkar, men jag har vant mig vid att vara trött jämt.

Och igår pratade jag till och med med min mamma om att jag borde ringa nån smart filur som kan kolla vad det kan bero på, för att vi tyckte att nu får det vara nog!

Men vad händer då? Jo idag, eller ikväll var jag inte ett dugg trött en endaste gång!Jag gick till och med på tre danslektioner för att jag var så otrött! Jag brukar palla högst två, för sen är jag helt död. Men idag kände jag bara att va fan, jag kör på!

Det har varit en lite märklig dag på sätt och vis, först skypade jag med storsyrran (TACK TACK TACK för att du hjälper mig organisera, jag kan inte själv och skulle vara död om inte för din hjälp, TAAAAACK!), sen på eftermiddagen tog jag kära spårvagnen till klasskamrat för plugg, men det var underförstått att vi inte skulle få nåt gjort så vi åt brända mandlar och kollade på det där programmet med fashion designers. Sen tog vi bussen till Järntorget och satt helt döda på bussen. Vi var så trötta. Sen sprang jag till baletten och när jag ställt mig längst fram i klassrummet framför spegeln märkte jag att jag hade fått näsblod. Typiskt. Som tur var slutade det rätt fort och jag kunde koncentrera mig på teknik. Pliés is da shit.

Och sen dance dance dance hela natten lång! Men gjorde ingen sjukgymnastik. Imorrn gör jag det!! Lovar! Eller...?